Till minne av Ola N´Dow

Med stor saknad av en kvinna, värd all beundran och respekt, vill jag förmedla några minnen och tankar, som jag burit med mig under åren.

1975 kom jag i kontakt med fadderbarnsverksamheten genom organisationen Svensk-Gambianska Föreningen. Ett par år senare blev samarbete med Ola N´Dow möjligt. Hon var då medlem i systerorganisationen i Gambia, Gambianska-Swedish organisation.

Ola hade då ett arbete på Victorial hospital som sjukgymnast (då Gambias enda legitimerade sådan).
Våra kontakter bestod i möten och samtal under de raster hon kunde ta mellan behandling av patienter. Efter hennes arbetstid gjorde vi ofta resor ut till olika skolor. Ola hade en något begagnad Volkswagen, hennes ögonsten som man varken fick köra eller ännu mindre låna. Ola bemöttes alltid med stor respekt i skolorna och hon hade också god kontakt med skolministeriet, som godkände vårt samarbete och vad det ledde till.

När Ola pensionerades skötte hon allt fadderbarnsarbete från hemmet. Antalet ärenden hade då vuxit och krävde mycket tid, som bestod i kontakter med bank, skolor, föräldrar och barn, omfattande bokföring, som innefattade både räkenskaper och nödvändiga uppgifter om fadderbarn.

Då jag vid 3 tillfällen haft förmånen att få bo i Ola´s hem under mina semesterresor, kom jag att ännu mer inse vilken fantastisk människa jag mött. Kvällarna vid hennes fönster mot gatan och samtalen vi hade är oförglömliga. Jag fick ju också möjlighet att träffa några av hennes släktingar och vänner och såg hur respekterad hon var av dessa.
Vår dåvarande förening SGF bjöd vid ett tillfälle Ola till Sverige, något som jag vet hon uppskattade. Jag mötte henne då i Stockholm under ett par dagar.

Ola var en av de för egen del minst krävande jag mött i Gambia. Allt frivilligt arbete som lades ner för behövande skolbarn kan inte nog beundras.

Efter mer än 30 års samarbete med Ola och hennes medhjälpare i Gambia ser jag med tacksamhet och glädje tillbaka på den tid jag fick uppleva och som gav mig erfarenheter om vad man kan uträtta med osjälviskhet och tillit.

Din vän Marianne